Sol-Lisa barnamördeskan

14.03.2016 22:31

Nybygge gård, cirka 5 kilometer från Löa socken i Norra Västmanland föddes år 1755 en flicka
som skulle komma att kallas Sol-Lisa.
Hennes namn var Elisabet Gezelius, född  Ersdotter, och dotter till Eric Ersson och Catharina Jocobsdotter.
Föräldrana ansågs vara de rikaste i Nya Kopparbergs Bergslag, det står att läsa i Häradsrättens rannsakningsprotokoll.
Elisabet bodde i Östra Nybygge med sina föräldrar, som inte ligger långt ifrån Björkäng där det vid den tiden
bodde en dräng vid namn Jan Ersson, och det var för honom hennes hjärta slog.
De hade i några år fått smyga med sin kärlek till varandra då Lisas fader hyste stor motvilja till denna dräng.
Kanske det berodde på personliga saker, men största orsak torde ha varit att han inte tillhörde rätt skikt i samhället.
Däremot ansåg föräldrarna att Carl Gezelius i Sundet vara en värdig make, då han långt ifrån var barskrapad, och
tillhörde en släkt som var bra ansedd i trakterna.

Carl Gezelius besökte Nybygge första gången åtta dagar före jul 1775, men hade inga tankar på frieri vid denna tid.
I mars året därpå återkom han och berättade för Lisa att han fattat tycke för henne.
Lisas mor ansåg att detta var bra och ville få till stånd ett giftemål mellan gårdarna som skulle vara väldigt gynnsamt.
Men Lisa kunde inte bara släppa kärleken till Jan och de fortsatte att träffas i smyg, vilket resulterade i att Lisa blev gravid.
Lisa försökte hålla detta hemligt och begav sig strax efter midsommar till sin moster Brita Jansdotter i Bredsjöbäcken där
hon bekände sitt tillstånd.
Hon frågade mostern om kvicksilver kunde hjälpa henne ur denna situation och driva bort fostret, men mostern
varnade för denna metod och berättade om en jänta i Hälsingland som hade blivit som en "torrvedsrot" utav
den behandlingen.
Brita fick tillåtelse att berätta för Lisas mor om hennes tillstånd, vilket hon också gjorde.
Mostern försökte också förmå modern att acceptera ett giftemål mellan Lisa och Jan, men modern
var orubblig, en dräng till måg var för henne helt uteslutet. Giftemålet mellan henne och Gezelius måste till
varje pris hållas.

Rykten sprids, och till slut fick även Carl Gezelius höra hur det låg till, så han frågade Lisa om det verkligen var sant,
men Lisa förnekade att hon var gravid, och Carl trodde på hennes ord, men insåg snart att det förhöll sig annorlunda.
Den 22:a september lät Gezelius lysa för äktenskap, och den 17 oktober ägde vigseln rum, och
den 9 januari 1777 föder Lisa med moderns hjälp fram en son i gårdens brygghus.
Förlossningen blev svår och enligt uppgift skall barnet varit mycket svagt.
Lisa är förtvivlad över det inträffade och skall ha hotat att ta sitt liv om inte barnet dör innan morgondagen.
Barnet läggs i en fotbunke medan Lisas mor går ett ärende till fähuset, när hon återkommer är barnet dött.
Häradshövdingen Welin hade hört ryktena om att Lisa skall ha blivit havande innan ingången till äktenskapet
med Gezelius, och ansåg detta vara så pass allvarligt att han lät påbörja en förundersökning.
Han sände därför kronolänsmannen Johan Eric Fahlcrantz  att  ta de misstänkta till förhör.
Under förhöret erkände Lisa att hon framfött ett barn, men att det strax efter födseln skulle ha avlidit.
I rättssalen bönade och bad hennes man Carl Gezelius om att skona hennes liv, men han fick
inget gehör för detta, utan dom avkunnades.

Det som nu utspelar sig är en tragisk historia där kyrkoherden i Ljusnarsberg Johannes (Hans) Morelius drev
Sol-Lisa in i döden, domen blev halshuggning och bränd på bål.
Även modern och mostern blev dömda till döden, men straffen blev sedan omvandlade till livstid.
Vid Högberget, strax söder om Högfors låg avrättningsplatsen där Sol-Lisas huvud föll som straff
för barnamord, Lisa var då endast 22 år gammal och datumet var 1 november 1777.
Det finns protokoll där man kan läsa domen och det som sades i rätten, läs här >>>

Carl Gezelius, Bergsmannen och Sol-Lisas man var min farmors farmors morfars far.